Loading Laddar...
 

Strategi

1. NTU:S Målsättning

  • Kvalitén på förarutbildning ur ett 0-vision perspektiv och en miljömässig hållbarhet
  • Allmänna mål för träning och utbildning av trafiklärare.
  • Att tillsammans utveckla allmänna lösningar och system för att spara tid och resurser.
  • Att vara som förebild för Europas trafik, säkerhet och körutbildning.
  • Sträva till att få neutral konkurrens mellan privata sektorn och offentliga sektorn.

2. NTU:S SYFTE OCH POLICY

2:1. Kvalitet på förarutbildning

Nordisk Trafikskole Organisation har till ändamål att arbeta för en god förar- och trafikantutbildning inom de nordiska länderna.

2:2. Samarbete mellan trafikskoleorganisationer

NTU skall också verka för att samarbetet stärks mellan de nordiska ländernas trafikskoleorganisationer, samt att utbyte av kunskap och erfarenheter från varje land tillförs medlemsländerna.

2:3. Samarbete mellan forskare, utbildare och myndighet

Organisationen har även till uppgift att sammanföra forskare, utbildare och myndighet till seminarier där de olika aktörernas samlade kompetens kan bidra till utvecklingen av det nordiska trafiksäkerhetsarbetet.

2:4. Miljö- och kvalitetstänkande
NTU skall framtiden även verka för en förarutbildning och ett transportsystem där miljö- och kvalitetstänkandet har hög prioritet.

3. NTU:S UTVECKLING

En viktig uppgift för NTU de närmaste åren är att utvecklas till en lärande organisation. Detta kommer att ställas högre krav på samarbete mellan länderna. NTU måste i större omfattning än tidigare skapa ett samarbete länderna emellan, för att på så sätt skapa förutsättningar för att uträtta mer tillsammans än ensam. Nedan följer exempel på några sådana åtgärder.

3:1
Problem i arbetet bör kunna lösas tillsammans. Det kan exempelvis ske i grupper för erfarenhetsutbyte och seminarier men också vid andra möten av mera social karaktär.

3:2
NTU kan bli den organisation som skapar det nätverk som behövs för att driva och utveckla verksamheten, exempelvis mellan utbildare, forskare och myndighet.

3:3
NTU skulle kunna driva ett eller flera utvecklingsprojekt för att arbeta med framtidsfrågor, så som t.ex. IT och simulatorer.

3:4
Som komplement till lärandet i den vardagliga verksamheten kan utbyte av kunskap ske vid olika kurser som skulle kunna ske i NTU:s försorg. Kvalitetssäkring är ett sådant område.

3:5
Utbyte av kunskap sker redan idag via Internet. Detta är ett område som bör kunna utvecklas gemensamt inom NTU. Varje land bör ha information på sin Hemsida om det arbete som utförs inom NTU.

4. FÖRARUTBILDNINGEN

4:1 Trafikant- och förarutbildning

4:1:1 Allmänt
I internationellt trafiksäkerhetsarbete skall trafikant- och förarutbildning ha en central plats i framtiden utifrån att den mänskliga faktorn är den faktor som är den dominerande orsaken till trafikolyckor. Trafikant- och förarutbildningen bör byggas på en sammanhängande livslång inlärningsprocess, där trafikskolorna har sin huvudsakliga uppgift inom körkortsutbildningen.  

4:1:2 Livslångt lärande
NTU har genom åren ansett att trafikantutbildningen skall vara en livslång process. NTU har stöttat och bistått nordiskt Trafiksäkerhetsråd (NTR) med denna fråga. Efter nedtrappningen av verksamheten i NTR, bör NTU finna nya påverkanskanaler i detta viktiga arbete. I denna process skall NTU:s verksamhet först och främst vara koncentrerat till förarutbildningen. Men också till fortbildning, trafikantutbildning i skolan mm.  

4:1:3 Samarbete med skolan
Pre-school, nine-year compulsory school, and upper secondary school should be regarded as important resources in the lifelong road safety learning process, although not primarily as a driving instruction aid. Inasmuch as it is available within the framework of the school curriculum, such instruction should be given in cooperation with private driving schools.  

4:1:4 Förarutbildning
Det bör i framtiden ställas krav på utbildning av nya bilförare med bakgrund av den värdering av vilken nivå eleven skall ha uppnått för att få förtroendet att köra på egen hand. Samordning av teori och praktik och inte minst risktänkande är av stor vikt. Trafikskolorna har, och skall också i framtiden, ha en stark dominerande ställning i förarutbildningen. Den faktakunskap och kompetens som finns hos trafikskolorna kan inte ersättas av andra icke behöriga. Trafikskolorna bör ges fullt ansvar för förarutbildningen i alla körkortsklasser. Skulle man finna att det behövs mer mängdträning innan förarprov, bör eventuellt handledarledd utbildning inte bortse från skolans ansvar. Det innebär att all grundläggande förarutbildning bör ske vid godkända trafikskolor. Därefter övar eleven med handledare under trafikskolans vägledning. Inte någon del av förarutbildningen bör kunna göras privat utan att den grundläggande undervisningen är genomförd vid trafikskola. I länder, där privatutbildningen tillåts, bör ingen del av förarutbildningen kunna göras privat utan att den grundläggande undervisningen är genomförd vid trafikskola. NTU menar att intensivundervisningen är en mindre god form av inlärning. Inlärning över en längre tid är en förutsättning för långvarig inlärningseffekt.  

4:2 Utveckling av förarutbildningen
Viktigt för NTU är att följa och ta del av den forskning som görs inom trafikant- och förarutbildningen i Norden men också i övriga delar i världen. Inom NTU har genom åren har saknats ett samarbete med att ta fram olika hjälpmedel, såsom simulatorer, video, dataprogram mm. Detta område bör förstärkas och utvecklas. Årliga nordiska seminarier bör komma till stånd. Det skulle kunna bli en samlingsplats för utbildare, förarprövare, utbildare vid trafiklärarskolor och forskare vilket skulle kunna leda till ett större samförstånd är vad som i dag är fallet. NTU anser att trafikskolorna inom unionen på sikt bör ingå i ett av varje medlemsland utvecklat kvalitetssäkringssystem. Även inom miljöområdet måste NTU ta sitt ansvar och öka medvetandegraden hos elever och samarbetspartners.  

4:3 Trafiklärarutbildningen
Inför Nordiskt Råd arbetade Nordiska Trafiksäkerhetsrådet i många år med frågan om etablering av nordisk trafiklärarhögskola. NTU var starkt involverad i detta arbete. 1991 blev emellertid arbetet i Nordiska rådet lagt på is. NTR:s invändning för förändringen var den stora skillnaden i de enskilda ländernas trafiklärarutbildning och att det vid den dåvarande tidpunkten inte fanns nog underlag för en gemensam trafiklärarutbildning. NTU ser det som önskvärt att nordiska trafiklärare också får en likvärdig grundutbildning. Detta kan vara ett bra fundament för en nordisk trafiklärarhögskola som kan ge kunskap till ett eller flera nordiska länder. Detta skulle också kunna vara ett bidrag till att stärka det generella nordiska trafiksäkerhetsarbetet. Oavsett detta bör samarbetet mellan de olika institutioner som utbildar trafiklärare omedelbart stärkas.  

4:3:1 Förslag till åtgärd
Varje land utarbetar en fullständig översikt över av trafiklärarutbildningen- formellt krav och övriga krav utöver dessa. Detta arbete redovisas på styrelsemötet hösten 1998. Att utbildare vid trafiklärarskolor medverkar vid av NTU anordnade seminarier.  

4:4 Myndigheterna och förarutbildningen  

4:4:1 Allmänt
Trafikskolorna i alla nordiska länder är i huvudsak små privata företag som är starkt konkurrensutsatta. Myndigheterna och politiker bör tillse att inte trafikskolornas ekonomi styr undervisningens innehåll och kvalitet. Genom lagar och föreskrifter som stärker trafikskolans pedagogiska kvalitet, bör elevens och trafikskolans ekonomiska motiv reduceras. I stället för att reducera skattetrycket på trafikskolorna, har det de sista åren varit en tendens till ökning genom att införa moms och andra avgifter. Trafikskolorna är hårt belastade med avgifter. Det ökade skattetrycket medför ytterligare en press på trafikskolorna att ge kortare och kvalitetsmässigt sämre utbildning på grund av att kostnaderna för den enskilde ökar. Detta ger lägre trafiksäkerhet och därmed ökade kostnader för samhället. NTU menar att förarutbildning bör jämföras med all annan utbildning och inte likställas med fritidsaktiviteter så som ridskolor, dansskolor o.l. Körkortet är en inträdesbiljett till många arbetsplatser och även en nödvändig förutsättning för att kunna delta i arbetslivet med de ökande transportbehov som i dag krävs. Körkortet är för de flesta en nödvändighet i dagens samhälle. Att undanta trafikskolorna från mervärdesskatten kommer inte att påverka statens skatteintäkter i någon större omfattning, i och med att flesta trafikskolor är små enheter med låg omsättning. Enligt NTU:s mening bör förarutbildningen fritas från mervärdeskatt av ekonomiska, trafik, trafiksäkerhetsmässiga, avgiftstekniska och likvärdiga orsaker.  

4:4:2 Åtgärd
Varje land utarbetar en översikt över den totala skatte- och avgiftsbelastningen. Genom påverkan av politiker och andra berörda parter, bl. a. inom EU, skall allt göras för att reducera eller slopa mervärdesskatten.  

4:5 SAMARBETE  

4:5:1 Allmänt
NTU bör eftersträva ett bredare samarbete med andra nordiska organisationer inom trafik- och förarutbildning. Inte minst viktigt i detta sammanhang är de nordiska samarbetsorgan inom myndigheter som är ansvariga för körkortsregler och förarprov. Arbetet i förhållande till EU må kanaliseras genom de egna ländernas politiker och myndigheter, samt genom EFA och deras samarbetspartners. NTU bör samordna sina synpunkter i förhållande till EFA och tillskriva varje representant i presidentskapet. NTU bör genom sina respektive förbund arbeta för att medlemmar av EFA kan rösta och framföra sin talan genom fullmakt, då omkostnaderna för deltagande för det enskilda landet kan bli hårt belastande i förhållande till nyttan.  

4:5:2 Åtgärd
Sekretariatet i NTU tar kontakt med vägmyndigheter och forskningsinstutioner i de nordiska länderna med ansats på en mer regelmässig och formell kontakt mellan politiker, vägmyndigheter, forskare och trafikskoleintressenter.